mars 2013

Fundcurve skapar debatt kring företagsräntor

Redan en månad efter lansering börjar vi se effekterna av Fundcurve och vårt bidrag till att göra företagsräntor både begripliga och rättvisa.
 
Catrin Fransson, vice VD på Swedbank, tycker i Carolina Neuraths Börsblogg på SvD att ”vi borde bli mycket bättre på att visa hur man sätter pris för företagsutlåning”. Detta uttalande kommer efter att organisationen Företagarna gjort en undersökning bland sina medlemmar som visar att räntorna dessa betalar på sina checkräkningskrediter varierar så stort att spridningen inte kan förklaras av regelverket. 
 
Den alltför stora spridningen förklaras enligt vår mening istället av den intransparens som råder och som medför att det enskilda företaget inte känner till sin Fundcurve och därmed inte vet vilken ränta just det bör betala på sina lån. Vi uppmanar därför små och medelstora företag att ta till vara på Swedbanks nyfunna inställning och fortsätta att skapa en mer saklig diskussion kring räntesättningen, med fördel genom att använda våra rapporter som visar företaget Fundcurve. Hittills har samtliga företag som enligt vår rapport haft ett förhandlingsutrymme och som berättat om utfallet vid bankförhandlingen lyckats förhandla ner sin ränta. Detta gäller oavsett vilken bank företaget haft och visar att bankerna är mottagliga för argumentation när den är saklig och bekräftar vår tidigare undersökning där vi funnit att 9 av 10 företag kan förhandla ner sin ränta.
Läs mer

Fundcurve i Corren

Igår hade Corren ett stort uppslag om Fundcurve och beskrev hur intransparenta företagslån påverkar små och medelstora företag. Artikeln finns länkad här och idag kom bankernas svar som finns här. Bland annat välkomnar Nordea Fundcurve som ett bra initiativ för att öka transparensen.
 

Läs mer

Hur utvecklas företagsmarginalerna, FI?

Idag har Finansinspektionen (FI) återigen publicerat sin rapport "Bankernas räntor och utlåning". FI publicerar dessa rapporter sedan ett år tillbaka då myndigheten fick uppdraget från regeringen att övervaka kreditinstitutens kreditgivning och kreditvillkor.
FI:s rapport var återigen fokuserad på utvecklingen av bolånemarginalerna och det konstaterades att dessa fortsatte att öka under fjärde kvartalet jämfört med föregående kvartal. Även om vi anser att FI:s metodik för dessa beräkningar kan ifrågasättas är det mest intressanta enligt oss att FI fortsatt inte gör någon ansats att utvärdera hur räntemarginalerna till företag ser ut och utvecklas. Hur förändrades dessa under fjärde kvartalet? Hur höga är de jämfört med bolånemarginalerna?
Visserligen kan FI:s konsumentskyddsuppdrag i viss mån ses som mer angelägen för hushållen men vi menar att även företagen, inte minst de små och medelstora, har ett informationsunderläge mot bankerna vad gäller prissättningen av lån. Till skillnad från bolån finns för företag inga listpriser, det går inte att jämföra med grannens ränta och det finns inga andra jämförelsetjänster såsom SvD:s räntekartan. 
Vi anser att det bör bli ett större fokus på de lånevillkor som företagen möter. Detta bör inte endast inbegripa deras möjligheter att få lån, utan även i de fall lån beviljas är det viktigt att följa upp för att se om räntesättningen är rimlig. Det är i slutändan de små- och medelstora företagens villkor generellt, med lånevillkoren som en viktig del, som avgör hur svensk tillväxt och arbetslöshet utvecklas framöver.

Läs mer

Tips vid förhandlingar med banken

Vi får många frågor från kunder om hur man ska bemöta de vanligaste påståendena från banken när man förhandlar om sin ränta. Därför ger vi nedan förslag på hur företaget bäst argumenterar mot tre möjliga påståenden från banken när en rapport från Fundcurve presenteras.

Påstående 1: Det där stämmer inte, Basel 3 och finanskris har gjort företagslån dyrare.
Svar 1: Fundcurves rapporter tar hänsyn till både Basel 3-kraven och de högre finansieringskostnader som finanskrisen gett upphov till. Rapporten tar även hänsyn till bankens interna lönsamhetskrav. Ändå visar den att vi har ett förhandlingsutrymme på X procentenheter.

Påstående 2: Just vår bank tänker lite annorlunda när vi ger företagslån och därför funkar inte rapporten på oss.
Svar 2: Hur exakt tänker ni? Rapporten utgår från de regelverk som finns och som gäller för alla svenska banker. Dessutom används UC för att bedöma kreditvärdigheten. UC ägs ju av bankerna gemensamt och bör därmed sammanfalla med den bedömning ni gör av vår kreditvärdighet. Berätta gärna exakt hur de olika delarna finansieringskostnad, kreditvärdighet och bedömning av säkerheter i rapporten var för sig skiljer sig från hur ni tänker.

Påstående 3: Vi är för närvarande lite restriktiva vad gäller lån till just din bransch då vi ser en högre risk där. Därför stämmer inte rapporten.
Svar 3: Den eventuellt högre risken ska i sådana fall reflekteras i bedömningen av kreditvärdighet som ingår i rapporten. Ändå visar rapporten att vi betalar X procentenheter för mycket i ränta.

Läs mer

Svenska Dagbladet skriver om Fundcurve

Idag har Svenska Dagbladet, SvD, ett stort uppslag om företagsmarginaler och Fundcurve. Artikeln belyser de faktorer som ledde till att Fundcurve grundades, dvs. den intransparens som råder för företagslån, att det saknas listpriser och att små- och medelstora företag har svårt att förstå varför de erbjuds en viss ränta av banken. Vår förhoppning, som delas av Företagarnas VD Elisabeth Thand Ringqvist i artikeln, är att fokus från media och politiker till viss del flyttas från bolån till företagslånen då räntan till företag är minst lika viktig för hur svensk tillväxt och arbetslöshet utvecklas framöver.

Länk till artikeln: http://www.svd.se/naringsliv/branscher/bank-och-fastighet/bankmarginaler...

Läs mer